this bond between us can´t be broken

varför lär jag mig aldrig, varför lär jag mig aldrig att jag inte ska skjuta upp saker? ångestfylld till 100 när jag ser mina käraste skolböcker ligga där bredvid sängen helt orörda! den ända som puschar mig till att igentligen bara tänka över dom, det är jonna! hon tänker åt mig också har jag tänkt på , attsing för mig! måste skärpa mig alltså! men nu som sagt håller vi på med en redovisning, och jag hoppas på gud att det kommer gå bra. min del att fortsätta nu och det känns faktist bra! heja oss!

jaja kortfattat om dagen; skoldagen gick hyffsat bra (som alla torsdagar i skolan), mycket slapp. jag och jonna har varit lite busiga idag, (som alltid). vi gick och köpte oss lite jordgubbar på våran 3 timmars håla och begav oss sedan till víktors ungkarlslya. men skräcken i ögonon kom vi in i hans lägenhet, VIDRIGT! vi kunde inte stå ut.  vi tog oss i kragen och började städa! jag tog den "lilla" disken och jonna fixade bäddningen och dammsugningen. svinets diskho var ju därimot lite mindre än vad jag är van vid så vi lade i hop altt och gick in till badrummet där hans underbara badkar stod. i med skiten och DISKA! tog tid och pina men vi klarade de! belöning glass med jordgubbar, mums! åh ja tycker om dig pinglan! vi gav även snutten ett litet födelsedags kort. hoppas han blir glad!

nu sitter jag och filosoferar och jag kan inte hjälpa det, jag faller återigen ner i tankarnas värld , och tankarna om förr får mig att minnas. var och en av oss har ett gömställe, någonstans djupt inne i oss. ett ställe vi drar oss tillbaka till ibland, för att undkomma vardagen. för att tänka igenom saker, för att vara ensamma och för att vara oss själva. denna unika plats, där för vi samman våra djupaste känslor. som en lagerplats för alla våra drömmar, våra hopp, våra behov men även våra mest fruktade mardrömmar. men framför allt minnen!

jag minns
, jag minns, minns minns minns! den tjocka dimman som rann ner, ner över hela min värld mina tankar, mina steg mot nytt och jag blev svag. men för en sådan liten människa som jag med armarna om mig själv blev jag stark. minnena slungas ut och in och jag ler. ett stort leende, de vackra dagarna, jag minns minns minns! samtidigt som jag förstår verkligheten. men ingen förstår, mer än du själv. vi vet att vi är annorlunda och har förändrats men djupt inom oss vet vi att vi är samma. vi är vi. och det känner vi. "this bond between us can´t be broken". tankarna med sig själv är inte alltid bra, jag vet! men det är kärnan som vet vart vi står och vad vi vill bli!

från en tanke till en annan. jag funderar på vart den här kvällen ska sluta? min boy next door skulle ringa och får väl hoppas på att jag kan gå över till honom och vara lite social med pluggböckerna i ansiktet! en och annan film kan man ju alltid hoppas på också, om inte han somnar som vanligt bara. men den här gången kommer kameran fram i högsta hugg för det är revansch dags för min del!

nej nu ska jag sluta filosoferar och sätta mig där jag nu sitter och fortsätta ha allmänt tråkigt. en och annan rolig människa är säkert inte, MJAAAU!
men avslutar dagens inlägg med dagens ; JÄVLA IDIOT!
(viktor, föööörlåt!)

tuuudiluuuu <3

Kommentarer
Postat av: Jonna

du/vi är bäst

2008-05-22 @ 20:44:55
URL: http://jonnacronberg.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0